Grammatik
Grammatik är regler för hur språket ska användas i tal och skrift. Korrekt grammatik gör det enklare att kommunicera i tal och skrift. Att däremot känna till de mängder termer som beskriver delar inom grammatiken är inte alltid nödvändigt – vad än svenskalärarna säger.
Detta är en kortare genomgång av den svenska grammatiken som kommer ge dig en god översikt över ämnet. Om vi skulle göra en skiss av grammatikens uppbyggnad skulle vi få inkludera följande delar: fonetik, fonologi, syntax, semantik och pragmatik. Fast vad som huvudsakligen brukar stå i fokus när grammatik lärs ut är satslära och formlära – vi ska här koncentrera oss på formläran som utgörs av ordklasserna.
Ordklasser
Du är kanske bekant med termer som substantiv, verb och adjektiv? Dessa är alla ordklasser, vilka beskriver olika grupper av ord i språket med gemensamma egenskaper. Låt oss titta närmare på dessa och några av de övriga ordklasser som är viktiga om du vill lära dig grammatik.
Substantiv
Denna ordklass innehåller namn på olika objekt som kan vara personer, platser och föremål.
Egennamn – här ingår namn på personer, platser etc.
Exempel: Eva, Barcelona, Sverige.
Ämnesnamn – här ingår namn på ämnen av konkret art samt sådant som uttrycker tillstånd och känslor.
Exempel: vatten, papper, glädje, rädsla.
Artnamn – här ingår namn på olika saker och särskilda företeelser.
Exempel: människa, skolavslutning.
Kan du sätta en eller ett framför ett ord brukar detta vara ett substantiv.
Ett substantiv kan ha bestämd eller obestämd form: hunden/hundarna är bestämd form medan hund/hundar är obestämd.
Vidare delas substantiv in i singular och plural. Singular är en (hund) medan plural är många (hundar). Ett substantiv i bestämd singular blir då hunden medan det i bestämd plural blir hundarna.
När substantiv uttrycks i ägande form (hundens/hundarnas) kallas det genitiv.
Adjektiv
Denna ordklass beskriver egenskaper hos någon eller något.
Exempel: en glad hund, en snygg tröja.
Kan du sätta någon är framför ett ord brukar detta vara ett adjektiv.
Ett adjektiv kan böjas på två olika sätt, det ena kallas kongruensböjning där adjektivets böjning påverkas av det efterföljande substantivets form. Till exempel: en snygg kavaj, flera snygga kavajer, den snygga kavajen, det är snyggt med kavaj.
Det andra sättet innebär att adjektivet kompareras. Till exempel: snygg (positiv), snyggare (komparativ), snyggast (superlativ).
En del ord låter klumpiga då de kompareras, till exempel komparationsformerna av berömd: berömd, berömdare, berömdast. Då är det ofta bättre att använda mer och mest före komparativet och superlativet: mer berömd, mest berömd.
Verb
Verb beskriver vad någon gör (även har gjort eller kommer att göra).
Exempel: han springer, han sprang.
Kan du sätta att före ordets grundform brukar detta vara ett verb.
Alla verb har en grundform, infinitiv, som till exempel: att springa. Sedan kan verbet böjas i olika tempus som beskriver om handlingen sker nu eller vid en annan tidpunkt. Man talar om presens då något sker i nutid (han springer), preteritum då något skett i dåtid (han sprang) och futurum om något som ska ske i framtiden (ska springa). Ett verb kan genom sin böjning omvandlas till adjektiv som kallas presensparticip (springandes).
Det finns också kombinationer av böjningar. Perfekt är en kombination av presens och supinum (har sprungit), pluskvamperfekt är kombinationen av preteritum och supinum (hade sprungit) och konditionalis är kombinationen av preteritum och infinitiv (skulle springa).
I exemplen ovan förekommer både huvudverb och hjälpverb. Till exempel är ska ett hjälpverb till huvudverbet springa.
Uppmaningsformen av verb, till exempel lyssna! eller hoppa!, kallas imperativ.
Pronomen
Pronomen (som även kan heta pronomina i plural) är en ordklass som ofta fungerar som ersättningar för substantiv.
Exempel: han springer, de äter.
Du kan ofta urskilja pronomenet i meningen genom att fråga vem eller vilka det är som gör något.
Pronomen kan indelas på följande sätt:
Personliga: jag, du, mig, dig
Ägande: min, din, hans, hennes
Demonstrativa: de, detta, det här
Frågande: vem, vad
Relativa: som
Reflexiva: sig
Negerande: ingen
När det gäller pronomen skiljer man mellan första, andra och tredje person samt singular och plural.
Dessa kategorier kan indelas på följande sätt:
Första person singular: jag, mig, min
Andra person singular: du, dig, din
Tredje person singular: han, hon, det, hans, hennes, dess
Första person plural: vi, oss, vår
Andra person plural: ni, er
Tredje person plural: de, deras
Adverb
Adverb fungerar som bestämningar, adverbial, till verb, adjektiv och andra adverb samt som attribut till substantiv. Adverben anger sådant som plats, tid och sätt. Eller var, när och hur.
Exempel på adverb till verb: inte orka, cykla fort, kom hem igår.
Exempel på adverb till adjektiv: ofta arg, kanske försenad, knappast förtjust.
Exempel på attribut till substantiv: en boll, många bollar, väldigt många bollar.
Prepositioner
Prepositioner föregår substantiv eller pronomen och anger befintlighet och beskriver förhållanden. Ord som tillhör denna ordklass är bland annat: i, på, efter, genom, bakom.
Exempel: Middagen stod dukad på bordet.
Subjunktioner
Subjunktioner inleder ofta bisatser och binder samman dem med huvudsatser. De hjälper på så sätt till att bilda fullständiga meningar. Ord som tillhör denna ordklass är bland annat: och, eller, men, att, om, när, innan, eftersom.
Exempel: Han väntade, men visste inte om de skulle komma.
Konjunktioner
I modern grammatik blir det alltmer ovanligt att inräkna konjunktioner. Detta är en ordklass som består av element i språket som binder samman satser, så kallade bindeord. Exempel på ord: och, eller, men.
Det som tidigare var underordnade konjunktioner har nu blivit en egen ordklass i form av subjunktioner (se ovan).
Interjektioner
Inom denna ordklass samlas oböjliga ord som också kan bilda självständiga satser. Exempel: ja, nej, hjälp! och fan!
Vad passar väl bättre än att avsluta en genomgång av grammatik med en svordom?
Kan du nu svara på vilka respektive ordklasser orden i och det tillhör? Testa vad du lärt dig i grammatiktestet.
Mer läsning
Om vill lära dig mer om språkbruk finns fler relevanta artiklar på sidan: