Meny

Morfem

Morfem är ordens minsta betydelsebärande enheter. Alla ord är bildade av ett eller flera morfem. Ett morfem har både lexikal och grammatisk funktion samt kan de indelas i rot- och böjningsmorfem. Detta ska här förklaras och exemplifieras.

Lexikal och grammatisk funktion

I ordet ’stolar’ finns det två morfem: ’stol’ och ’-ar’. Här är ’stol’ det lexikala morfemet i form av betydelsebärande och ’-ar’ är det grammatiska morfemet som i detta fall uttrycker plural.

Rot- och böjning

Vi kan märka hur ordet ’stolarna’ får fler morfem: ’stol’, ’-ar’ och ’-na’. Dessa morfem kan också delas in i rotmorfem och böjningsmorfem. I ovanstående fall är således ’stol’ rotmorfemet och ’-ar’ och ’-na’ böjningsmorfem.

Vidare delas ord in i rot och stam. Rot är den minsta betydelsebärande enheten medan stammen utgör ett ord borträknat eventuella böjningar. Om vi tar ordet ’stolsitsar’ finns det till och börja med tre stycken morfem: ’stol’, sits’ och ’-ar’. Roten är då ’stol’ och stammen är ’stolsits’.

Alla delar av ord är alltså morfem. Vi har redan berört morfemet som eget ord (stol) och morfemet som ett suffix (-ar). Det kan också vara ett prefix (t.ex. pro-) eller infix (t.ex. -for-).

När morfemet utgörs av språkljud bestående av två bokstäver kallas det digraf. Till exempel är sj-ljudet en vanlig sådan. Om språkljudet i stället består av tre bokstäver kallas det trigraf. Till exempel stj-ljudet.

Morfem är en viktig del i språkets formlära, som med ett finare ord kallas morfologi (´morfo-´ står för form och ´-logi´ för lära), vilket är läran om ordens böjning.

Fonem

Morfem ska inte förväxlas med fonem som är språkets minsta betydelsebärande ljudenheter. Fonemen är ofta mindre enheter än morfemen, till exempel /a/ och /o/ i ´sal´ respektive ´sol´.

Mer läsning

Om vill läsa vidare i ämnet kan du hitta en länk här: