Meny

Interpunktion

Interpunktion avser användningen av skiljetecken såsom punkt, komma, utropstecken et cetera. Att tillämpa korrekt interpunktion är en viktig del i ett bra språkbruk.

Punkt

Det vanligaste användningsområdet för en punkt i språket är som avslutning på en mening. Tillvägagångssättet är att sätta punkten direkt efter sista bokstaven i en mening och sedan använda ett mellanslag innan nästa mening påbörjas.

Tre efter varandra följande punkter som avslutning på en fras har funktionen att visa att texten avbrutits, men att en fortsättning eventuellt finns. Tre punkter i rad på detta sätt kan ha olika funktioner och innebörder.

I exemplet: ”Du vet vad jag menar …” låter punkterna representera något outsagt som inte behövs för att innebörden ska förstås. På liknande sätt kan tre punkter användas när något uttalas med ironi.

Detta förfaringssätt är också vanligt på webbsidor där det ofta står något i stil med ”Läs mer …” och med ett klick kan besökare läsa hela texten.

Korrekt sätt att skriva tre punkter på detta sätt i slutet av en fras är med ett mellanrum före första punkten och sedan övriga punkter utan mellanrum. (Alt Gr+. är genvägen på tangentbordet för dig som använder detta ofta.)

Komma

Ett kommatecken används oftast i längre meningar för att göra ett mindre avbrott mellan satser i stället för att använda punkt. Kommatecken kan även förekomma vid uppräkningar och vid parentetiska inskott. Exempel ska här ges på samtliga fall.

När det gäller längre meningar finns det inga exakta regler kring när kommatecken eller punkt ska användas. Ett vanligt skrivsätt är att kommatecken sätts ut före ord som ´men´, ´fast´, ´vilket´ och så vidare. Exempel: ”Jag har varit sjuk, men nu känner jag mig bättre”.

Ett exempel med uppräkningar är: ”Hallon, smultron, blåbär och jordgubbar har vi plockat idag”.

En annan möjlighet att använda kommatecken för att förbättra tydligheten i en text är att sätta detta skiljetecken kring så kallade parentetiska inskott. Exempel: ”I det engelska språket är, om ni inte redan visste det, kommatecken flitigare använt än i det svenska.”

Regeln för parentetiska inskott är att meningens innehåll fortfarande ska kunna läsas som något fullt begripligt om inskottet tas bort. Det går även att göra liknande inskott mellan två tankstreck

Semikolon

Semikolon används då ett komma upplevs för svagt och en punkt för starkt. Det går alltså att betrakta semikolonet som ett mellanting mellan ett komma och en punkt. Semikolon är trots allt något som används sällan i en text. Är du osäker på användningen av detta skiljetecken går det helt att utelämna då det aldrig kan bli fel om du begränsar dig till komma och punkt.

Ett exempel på när semikolon kan användas är i meningar med följdtankar samt vid längre upprepningar med flera grupper.

Till skillnad mot användningen av komma används semikolon inte efter ord som ´men´, utan snarare då satserna är självständiga i en språklig mening fast likväl sammanhörande i en innehållsmässig. Exempel: ”Jag rör mig sakta bort mot hamnen; det är upplyst på vägen av strålkastarljus”. 

Ett exempel på uppräkning med semikolon kan se ut som följer: ”Vi åt och drack en massa gott igår: lammstek, potatis och rödvinssås; öl, vin och likör.”

Ett ytterligare exempel är vid indelning: ”Det är viktigt att tänka på tre saker: 1) värm upp ordentligt; 2) gör övningarna korrekt; 3) stretcha efteråt.”

Kolon

Kolon är vanligt i meningar som skiljetecknet som föregår en uppräckning. Ett kolon kan också användas för att markera att det som följer har en annan avsändare, till exempel vid återgivandet av en replik eller citat.

Med kolon instoppat i meningar blir språket klarare, ett exempel: ”Det finns fem länder i Norden: Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.” På ett något mer subtil sätt kan ett kolon användas som i följande mening: ”Hans förhoppningar om att vara ihågkommen infriades: till vem han än vände sig till var det välkomnande famnar.”

Som nämndes är ett annat användningsområde i replikskiften eller vid citat. Exempel: ”Johan såg på mig och utbrast: ´vad du ser lustig ut!´” Ett annat exempel är: ”I sin avhandling från 1988 skriver Karl Svensson: [och följande citat]”.

I de sista exemplen där det gällde en replik respektive citat följer stor bokstav efter kolon. Dock behövs ingen stor bokstav då kolon används i en mening likt de första exemplen.