Meny

Suffix

Illustrerade suffixEtt suffix är den sista betydelsebärande delen i ett ord. Vanliga svenska suffix är -ans, -het, -som, -skap. Dessa associerar inte direkt till betydelser utan andra saker (som vi strax kommer till) och återfinns i vanliga ord såsom: balans, nyhet, eftersom, vänskap.

Lista med suffix

Här kan du se ett urval, med flera vanliga svenska suffix och ibland betydelser.

Suffix och betydelser Exempel på ord
A
-aktig delaktig
-ande handling, tillstånd nekande
-ans balans
-are användare
B
-bar angripbar
-bios liv symbios
D
-dom tillstånd ungdom
E
-ende handling, tillstånd bestående
F
-fil kärlek bibliofil
-fobi rädsla agorafobi
-fon ljud saxofon
G
-grafi skrift biografi
H
-het tillstånd dumhet
I
-ing handling, tillstånd paketering
-ism riktning, egenskap egoism
-ist bilist
K
-krati välde demokrati
L
-lig naturlig
-log fysiolog
-logi lära, vetenskap fysiologi
M
-man pyroman
-mani sjukligt beteende pyromani
N
-ning handling, tillstånd sandning
-nom ekonom
-nomi kunskapsområde ekonomi
P
-pati sjukdom, lidande psykopati
-ped ortoped
-pedi behandling ortopedi
S
-skap tillstånd galenskap
-som eftersom
T
-tek samling bibliotek
-tion station

Fördjupning

Väldigt vanliga i svenskan är -ing/-ning och -ande/-ende vilka uttrycker olika former av handling eller tillstånd. Till exempel plogning (handling) rinnande (tillstånd).

Suffixen -dom, -het och -skap kan sägas uttrycka former av tillstånd, till exempel sjukdom, svenskhet och galenskap.

Det finns också suffix som är i högre grad betydelsebärande och därför kan vara värda att lära sig. Några vanliga är –ism, -logi och -krati.

-ism kan sägas betyda riktning eller skola inom något specifikt ämnesområde samt en egenskap eller inställning. I det första fallet kan det handla om något religiöst såsom baptism eller inom konst såsom expressionism. I det andra fallet kan det vara en egenskap hos ett objekt såsom magnetism eller hos en person såsom egoism.

-logi betecknar en lära eller vetenskap. Till exempel biologi eller psykologi. Närbesläktat är -log som är ett suffix för olika yrkesbeteckningar eller ämnesspecialister såsom biolog eller psykolog

Näraliggande med -logi är -pedi. Ett exempel är ortopedi som beskriver läran om och behandlingen av skador i rörelseorgan.

Också näraliggande är -nomi och -nom som kan beteckna kunskapsområde respektive person som är utövande inom kunskapsområdet. Till exempel ekonomi och ekonom.

-krati har en betydelse i form av välde och mest bekant här är förstås demokrati av sammansättningen demo- (folk) och -krati (välde). Andra exempel är plutokrati (penningvälde – där de rika styr) och teknokrati (teknikervälde – där tekniska experter styr).

Ett ytterligare vanligt suffix är -fobi som betyder rädsla för något och exempel på ord är agorafobi (rädsla för öppna platser) och nyktofobi (rädsla för mörker).

Ett sista suffix är -pati som betyder -sjukdom, -lidande. Ett exempel är apati (emotionell likgiltighet) med delarna a- och -pati.

Böjningssuffix och avledningssuffix

Böjningssuffix (eller böjningsändelser) innebär en annan grammatisk form av ett ord medan ett avledningssuffix (eller avledningsböjning) ändrar ordets klass. Gränsdragningen är inte alltid helt uppenbar, men låt oss titta på två exempel:

Exempel 1: -ar som i sjöar. Genom böjningssuffixet ändras ordet från singular (sjö) till plural (sjöar).
Exempel 2: -ende som i stående. Genom avledningssuffixet skiftar ordet från stå (verb) till att beteckna en stående (adjektiv).