Meny

Blandade tips om hur du skriver väl

Här är en sammanställning av allmänna tips kring hur du uttrycker dig väl i skrift. Förhoppningsvis kan dessa tips göra att du blir bättre att uttrycka dig i skrift utan att känna samma press som personen som just doppat pennan i bläckhornet på teckningen nedan (illustration E. Hull).

teckning med person som skriver och skellet

Växla inte mellan tempus – förutom då du har skäl till det

En text bör i regel använda samma tempus. Tempus är tidsförhållanden som märks i verb.

Ex. 1: Jag fäller upp paraplyet mot regnet när jag går över torget. Jag fortsatte ner mot tågstationen med allt raskare steg.

I detta stycke är första meningen skriven i nutid (presens) medan den andra meningen övergår i dåtid (preteritum eller imperfekt).

Bättre vore att hålla sig till samma tempus på något av följande vis:

Ex. 2: Jag fällde upp paraplyet mot regnet när jag gick över torget. Jag fortsatte ner mot tågstationen med allt raskare steg.
Ex. 3: Jag fäller upp paraplyet mot regnet när jag går över torget. Jag fortsätter ner mot tågstationen med allt raskare steg.

Som rubriken ovan löd kan det finnas skäl att växla tempus. Det kan röra sig om yttre orsaker, till exempel vid en replik, ett citerat eller inskjutet referat, en återblick, en stilistisk övergång med mera. Sker det en växling mellan tempus i en text ska det finnas skäl till det.

Förstärk med kursivering eller fetstil i stället för versaler

Att använda stora bokstäver för att förstärka något i en text hör inte till ett korrekt språkbruk. Du bör hellre kursivera eller använda fetstil.

Det räcker således att skriva: ”Jag har verkligen ingen lust att skriva den här uppsatsen” i stället för ”Jag har VERKLIGEN ingen lust att skriva den här uppsatsen”.

Ibland skrivs ett längre textsjok med kursiv text, vilket gör att effekten av ett kursiverat ord uteblir. Vill du förstärka ett ord eller skriva ut en titel på verk eller dylikt i en text som är kursiverad ska du i stället skriva detta ord med normal text.

I en skönlitterär text kan det som vanligt finnas utrymme för undantag och likaså om andra stilistiska skäl föreligger.

Slösa inte med de stora orden

”Less is more” är en bra riktlinje när det kommer till att beskriva saker i text. Genom ett alltför rikligt bruk av stora ord kommer de urvattnas och förlora sin effekt.

Kraftuttryck, adjektiv och utropstecken är typiska ingredienser i en text som skriker i stället för att artikulera. Vad som ytterligare är typiskt för texter av denna typ är en föresats att vilja övertyga som ofta uttrycks genom flera variationer av i stort sett samma innehållsstoff. Att endast förmedla fakta och inte ta till alla medel för att pränta in ett budskap är snarast en tillgång hos en text och inte tvärtom.

Ord som ”superbra” och megastark” och så vidare kan fungera i viss kommunikation, men i seriösa texter är sådana uttryck malplacerade. En kompetent skribent ska ha förmågan att beskriva entusiasm och andra starka känslor utan att behöva använda dylika ord.

Slösa inte med utropstecken

Om du skriver en seriös text bör du vara sparsam med utropstecken och när du väl får anledning att sätta ut ett utropstecken räcker det med ett! Två eller tre utropstecken är något en del använder för att ytterligare förstärka, men skrivregeln säger att du ska undvika detta.

Använda ”jag” eller inte?

Om den som skriver använder ”jag” i texter markeras ett personligt tilltal. Det kan vara utmärkt om ett sådant tilltal är eftersträvansvärt medan det vid andra tillfällen inte är på plats.

Undvik dubbla negationer

En mening som ”Det är inte omöjligt att vi klarar detta ” kan skrivas kortare och tydligare utan några negationer: ”Det är möjligt att vi klarar detta”. 

Att börja en mening med "och"

Det är helt i sin ordning att börja en mening med ordet "och". Det bör dock göras då meningen som börjar med "och" helt naturligt kan slås ihop med föregående mening.

Att börja en mening med en siffra

Detta ska om möjligt undvikas. Gäller det till exempel ett årtal kan meningen med fördel börja i stil med ”År 1998...”.

Att ange tidsperioder

Då perioder ska anges finns det rätt och fel sätt.

”Den 18 oktober” är korrekt språkbruk. Det går även att skriva ”den 18:e oktober”, fast detta är inte nödvändigt.

Från den 18 januari till den 25 januari” är rätt medan ”från den 18 januari och den 25 januari” är fel.

Mellan den 18 januari och den 25 januari" är rätt medan ”mellan den 18 januari till den 25 januari” är fel.

Talspråk

Talspråk kan ibland ge ett oseriöst intryck åt en text. Exempel på talspråk är förekomster av ord som ”liksom” och ”typ”. Även för hög frekvens av ord som ”så” och ”man” kan leda till en känsla av talspråk.

Speciella fall rörande talspråk kontra skriftspråk är ord som ”ska/skall” och ”dom/dem”. Förr var det enligt god svenska brukligt att skriva ”skall” i stället för ”ska”, men numera anses båda sätten som korrekta. Att skriva ”dom” i stället för ”dem” anses fortfarande som tveksamt, men håller på att bli mer accepterat.

Poetica licentia

Detta latinska uttryck syftar till den skönlitterära författarens frihet att frångå regler. Skrivregler är därmed inte att betrakta lika strikta inom skönlitteratur.

Mer läsning