Suffix
Ett suffix är den sista betydelsebärande delen i ett ord. Vanliga svenska suffix är -het, -som och -skap. Dessa associerar inte direkt till betydelser utan andra saker (mer om det nedan), och återfinns som efterled i ord såsom nyhet, eftersom och vänskap. Här kan du se ett urval med flera vanliga svenska suffix och ibland anges betydelser.
Lista med suffix
| Suffix och betydelser | Exempel på ord |
|---|---|
| A | |
| -aktig som liknar | delaktig |
| -ande handling, tillstånd | nekande |
| -ans | balans |
| -are | användare |
| B | |
| -bar möjlighet | angripbar |
| -bios liv | symbios |
| D | |
| -dera de | bådadera |
| -dom tillstånd | ungdom |
| E | |
| -ende handling, tillstånd | bestående |
| F | |
| -fil kärlek | bibliofil |
| -fobi rädsla | agorafobi |
| -fon ljud | saxofon |
| -för | arbetsför |
| G | |
| -gen orsakande | dagligen |
| -graf skriva | seismograf |
| -grafi skrift | biografi |
| H | |
| -haltig som innehåller ämne | alkoholhaltig |
| -het egenskap | dumhet |
| I | |
| -id ämnesnamn; kemiska föreningar | celluloid |
| -ik vetenskap, lära, konst | botanik |
| -ing handling, tillstånd | paketering |
| -isk tillhörande | romantisk |
| -ism riktning, egenskap | egoism |
| -ist | bilist |
| -ium betecknar grundämne | natrium |
| K | |
| -krati välde | demokrati |
| L | |
| -ledes på angivet sätt | härledes |
| -lig | naturlig |
| -log | fysiolog |
| -logi lära, vetenskap | fysiologi |
| M | |
| -man | pyroman |
| -mani sjukligt beteende | pyromani |
| -mässig uppfyllande krav | ståndsmässig |
| N | |
| -ning handling, tillstånd | sandning |
| -nom | ekonom |
| -nomi kunskapsområde | ekonomi |
| O | |
| -on 1 bär 2 kemisk sammansättning | 1 lingon 2 argon |
| -or | dator |
| -os socker | laktos |
| P | |
| -pati sjukdom, lidande | psykopati |
| -ped | ortoped |
| -pedi behandling | ortopedi |
| S | |
| -sam tillstånd | fundersam |
| -skap tillstånd | galenskap |
| -skop synliggör | mikroskop |
| -som | eftersom |
| T | |
| -tek samling | bibliotek |
| -tion | station |
| -tron redskap, verktyg | magnetron |
| -tos sockerart | maltos |
| T | |
| -ör aktör | fabrikör |
Fördjupning
Vanliga slutled i svenskan är -ing/-ning och -ande/-ende vilka uttrycker olika former av handling eller tillstånd. Till exempel plogning (handling) rinnande (tillstånd).
Suffixen -dom, -het och -skap kan sägas uttrycka former av tillstånd, till exempel sjukdom, svenskhet och galenskap.
Suffix kan vara kopplade till ordklasser, såsom adjektivändelsen -ig. Till exempel flitig från flit.
En del suffix är i högre grad betydelsebärande och kan vara värda att lära sig. Några vanliga är -ism, -logi och -krati.
-ism kan sägas betyda riktning eller skola inom något specifikt ämnesområde samt en egenskap eller inställning. I det första fallet kan det handla om något religiöst såsom baptism eller inom konst såsom expressionism. I det andra fallet kan det vara en egenskap hos ett objekt såsom magnetism eller hos en person såsom egoism.
-krati har en betydelse i form av välde och mest bekant här är förstås demokrati av sammansättningen demo- (folk) och -krati (välde). Andra exempel är plutokrati (penningvälde) och teknokrati (teknikervälde).
-logi betecknar en lära eller vetenskap. Till exempel biologi eller psykologi. Närbesläktat är -log som är ett suffix för olika yrkesbeteckningar eller ämnesspecialister såsom biolog eller psykolog.
Näraliggande med -logi är -pedi. Ett exempel är ortopedi som beskriver läran om och behandlingen av skador i rörelseorgan.
Också näraliggande är -nomi och -nom som kan beteckna kunskapsområde respektive person som är utövande inom kunskapsområdet. Till exempel ekonomi och ekonom.
Ett ytterligare slutled är -pati som betyder -sjukdom, -lidande. Ett exempel är apati (emotionell likgiltighet) med delarna a- och -pati. När det gäller namn på sjukdomar är ändelsen -it (t.ex. bronkit) vanlig.
Namn på vissa salter och estrat har -at (t.ex. karbonat) som ändelse medan kolväten har -an (t.ex. hexan), -en (t.ex. alken) och -yl (t.ex. fenyl) som ändelser. Det finns en mängd andra suffix kopplade till ord inom kemi, några av dessa är -et, -it och -oid.
Namn på geometriska figurer har suffixen -gon (t.ex. pentagon) för -hörning och -eder (t.ex. tetraeder) för -siding.
Böjningssuffix och avledningssuffix
Böjningssuffix (eller böjningsändelser) innebär en annan grammatisk form av ett ord medan ett avledningssuffix (eller avledningsböjning) ändrar ordklassen. Gränsdragningen är inte alltid helt uppenbar, men låt oss titta på två exempel:
Exempel 1: -ar som i sjöar. Genom böjningssuffixet ändras ordet från singular (sjö) till plural (sjöar).
Exempel 2: -ende som i stående. Genom avledningssuffixet skiftar ordet från stå (verb) till att beteckna en stående (adjektiv).
Mer läsning
Andra relevanta artiklar: