Romerska siffror
Till skillnad mot det talsystem som vi normalt använder, det arabiska, är det romerska talsystemet baserat på positioner (dvs. siffrans position avgör dess värde), vilket det arabiska talsystemet bara delvis är. Det förekommer heller inga decimaler i det romerska talsystemet.
I det arabiska systemet är 21 mer än 12 trots att talen innehåller samma siffror. Ordningen är här avgörande. Antalet siffror är än mer avgörande: tal med tre siffror är alltid större än tal med två siffror och så vidare.
Det romerska talet XI (11) uttrycker ett högre värde än IX (9). X och I förblir dock med värde tio respektive ett i båda fallen. Tre stycken siffertecken, till exempel III (3), kan ha ett lägre värde än ett tecken, till exempel V (5).
Talsystemets regler
Det finns tre huvudsakliga regler:
- Två likadana siffror intill varandra ska adderas, till exempel II ska utläsas I + I = 2.
- När en siffra med lägre värde föregår en med högre värde subtraheras den lägre från den högre, till exempel IV ska utläsas 5 - 1 = 4.
- När en siffra med högre värde föregår en med lägre värde adderas dem, till exempel VI ska utläsas 5 + 1 = 6.
En ytterligare regel är att lägre teckens värde används med förtur framför större då talen skrivs ut. Två exempel: 1) talet tre skrivs med romerska siffror enligt III och inte IIV, 2) talet åtta med romerska siffror skrivs enligt VIII och inte IIX.
Logiskt nog förekommer inte romerska tal som VX då detta kan skrivas i enklare form: V.
De sju olika siffertecknen
Det finns sju romerska siffertecken (antalet är ingen slump då talet sju hade en speciell symbolik under antiken), vilka här är utskrivna tillsammans med deras respektive värden i vårt eget moderna talsystem:
I = 1
V = 5
X = 10
L = 50
C = 100
D = 500
M = 1 000
För att sedan bilda andra tal används kombinationer efter fastställda regler. En notering är att Q ibland, fast sällan, används för 500.
Exempel på tal
Här följer en lista som visar exempel på tal skrivna med romerska siffror:
| Tal med romerska siffror | Vanligt decimalsystem |
|---|---|
| I | 1 |
| II | 2 |
| III | 3 |
| IV | 4 |
| V | 5 |
| VI | 6 |
| VII | 7 |
| VIII | 8 |
| IX | 9 |
| X | 10 |
| XI | 11 |
| XII | 12 |
| XIII | 13 |
| XIV | 14 |
| XV | 15 |
| XX | 20 |
| XXX | 30 |
| XL | 40 |
| L | 50 |
| LX | 60 |
| LXX | 70 |
| LXXX | 80 |
| XC | 90 |
| C | 100 |
| CL | 150 |
| CC | 200 |
| D | 500 |
| DC | 600 |
| M | 1000 |
| MCMLXXV | 1975 |
| MCMXC | 1990 |
| MM | 2000 |
| MMX | 2010 |
| MMXV | 2015 |
| MMXX | 2020 |
| MMXXI | 2021 |
| MMXXII | 2022 |
| MMXXIII | 2023 |
| MMXXIV | 2024 |
| MMXXV | 2025 |
Eftersom årtal i vissa sammanhang alltjämt skrivs i latinsk stil inkluderas extra många fyrsiffriga tal.
Användbarheten
Som just nämndes används romerska siffror för årtal än idag. Även klockor är ibland inspirerade av det latinska av stilmässiga skäl. Ett tredje område är regentnummer, till exempel Carl XVI Gustaf.
De romerska siffrorna är omoderna i framför allt två bemärkelser. Den ena är att större tal oftast kräver många tecken som kan bli svåra att läsa. Den andra är att de inte kan användas för decimaltal. En annat minus för användbarheten är förstås att alla inte känner till hur romerska siffror ska utläsas.
Mer läsning
Länkar till andra relevanta sidor.