Meny

Kursivering

Kursivering används för att framhäva ord eller en bit av en text i kontrast mot den raka stilen. Det kan vara för att ge ett eller flera ord betoning (de trodde det var jag som tagit pengarna), eller för att markera titlar (se exempel nedan).

Kursiv stil kan också användas till att framhäva en del av text som anses särskilt viktig eller när det rör sig om en term. Vanligt i svenska texter är ett ämnesord som följs av samma ord på ett annat språk inom parentes. Exempel: Den fyrhövdade lårmuskeln (quadriceps) börjar ovanför knäet.

Ibland finns ett val mellan kursiv stil och fetstil. Det finns inga strikta regler kring när kursiv kontra fet stil ska användas, fast en god rekommendation ges av Språkrådet: ”Med fetstil framhäver man innehållet, inte uttrycket”. Till exempel kan fetstil föredras för nyckelord i en text då det är mer typografiskt iögonfallande än kursiv stil.

Titlar på konstnärliga verk

Titlar sådant som på böcker, filmer och musikalbum skrivs normalt med kursiv stil:

Det finns undantag. Till exempel brukar inte Bibeln skrivas kursivt.

Medan romaner och musikalbum skrivs med kursiv stil brukar dikter och låtar skrivas inom citationstecken. Till exempel: "Stämningar och stämningsbilder" är en av de mest kända dikterna ur Gustaf Frödings diktsamling Guitarr och dragharmonika.

Tidningar och tidskrifter

Tidningar och tidskrifter skrivs normalt med kursiv stil.

Likadant gäller forskningsrapporter och andra slags rapporter.

Radio- och tv-program

Radio- och tv-program skrivs ibland med kursiv text. Det är i de flesta fall rekommenderat, men gällande välkända program som Ekot eller Rapport är det mer naturligt att enbart skriva namnen med stor bokstav.

Webbsidor

När det gäller namn på webbsidor saknas en praxis gällande kursivering eller vanlig text.

Mer läsning

Länkar till andra artiklar.