Meny

Interpunktion del två

Del två i genomgången av skiljetecken tar upp tankstreck, minusstreck, bindestreck och citationstecken.

Tankstreck

Ett tankstreck är inte detsamma som ett bindestreck utan är längre och har andra funktioner. Ett tankstreck i en text ska alltid ha ett mellanrum på ömse sidor.

Tankstreck kan förekomma i meningar då de markerar inskott. Exempel: ”Jag tog upp en sedel ur fickan – det var visst den sista som fanns där – och betalade med en något bister min”.

Att använda tankstreck kring en inskjuten sats görs då det handlar om en snabb utvikning eller något som ger extra information till meningens innehåll. Inskott togs också upp i avsnittet om kommatecken. En skillnad mellan inskott som omges av kommatecken och tankstreck är att i det senare fallet framgår inte meningens sammanhang lika väl om inskottet helt avlägsnas.

Ett tankstreck kan också användas för att uttrycka en liten paus innan en mening fortsätter. Exempel: ”Jag var verkligen förtjust i henne, det var bara ett problem – hon var gift”.

Det går således att framkalla effekter med tankstreck. Det som följer efter tankstrecket behöver likväl inte vara något oväntat eller omkastande – det kan användas i en mening för att göra en kort paus varpå en fortsättning följer som sammanfattar det redan sagda eller belyser det ur en annan synvinkel.

Tankstrecket kan användas som ersättning för betydelserna till eller mot. Exempel: ”Tågsträckan Göteborg–Stockholm”, ”Under perioden 1–31 maj”, ”I matchen Brynäs–Färjestad”. 

Pratminus

Ett pratminus är grafiskt sett detsamma som ett tankstreck, men heter annorlunda då det har en annan funktion. Ett så kallat pratminus används vid repliker och en dialog kan se ut som följer:

– Hej, det var länge sedan jag såg dig.
– Jag har varit bortrest.
– Jaha, var har du varit?

Observera att minustecknet på tangentbordet oftare är kortare än ett pratminus.

Bindestreck

Till skillnad mot tankstrecket har bindestrecket, även kallat divis, inga mellanrum omkring sig utan ska skrivas direkt intill omgivande ord. Bindestreckets funktion är att binda ihop ord. Antingen då ett radbrott sker (avstavning) eller vid två ord som sätts ihop (sammansatta ord).

Om du delar av ord vid radbrott finns det regler för hur detta ska göras:

Sköld-padda (rätt); sköldpad-da (fel)
Skol-bänk (rätt); sko-lbänk (fel)

Är orden sammansatta delas de alltså av efter de enkla orden. Skulle det inte finnas betydelsebärande ord men förstavelser används dessa:

För-svinna (rätt); försv-inna (fel)
Mång-faldig (rätt); mångfal-dig (fel)

Finns inte någon av dessa möjligheter är vanligaste tillvägagångssättet för avstavning att den andra delen av ordet får börja på en konsonant.

En-kel (rätt); enk-el (fel)
Lac-kad (rätt); lack-ad (fel)

Ett ytterligare användningsområde för bindestreck är i namn. Exempel: ”Ann-Katrin”.

Bindestreck används också för att markera ett utelämnat sammansättningsled. Exempel: ”80- och 90-talen”. På liknande vis kan bindestreck ersätta delar av ord: "för- och nackdelar".

Citationstecken

Citationstecken används kring ord och meningar framför allt för att markera att dessa kommer från en annan person eller källa (du behöver inte citera då det rör sig om välbekanta fraser eller ordspråk).

Citationstecken finns i två varianter: 1) ”Ord som citeras”, 2) ››Ord som citeras‹‹. Det första sättet är mer utbrett i vanliga texter än det andra som kallas gåsögon, men båda sätten är korrekta.

Citationstecken upplyser alltså om att någon annan än textförfattaren är källa till orden. I en fiktiv berättelse kan citationstecken användas i replikskiften:

”Det går fint”, sa Karin.
”Skönt att höra”, sa Mats.

Vid längre referat används blockcitat, vilka står för sig själva med tomma rader före och efter. De brukar också få ett indrag och skrivas med mindre textstorlek än övriga texten.

Vidare uppkommer situationer där den citerade texten själv innehåller ett citat. Detta ordnas på följande vis: ”Citatet inleds ´citat i citatet´ det ursprungliga citatet fortsätter”.

Utöver det redan nämnda finns ett par fall till där citationstecken kan förekomma i text. Det kan handla om ett exempel som:

Det var ”bara” 30 grader minus denna dag på Sydpolen.

Här markeras ett ord inom citationstecken för att visa på det relativa hos ordet gentemot kontexten.

Punkt sätts ut efter det andra citationstecknet om citatet är infogat i en mening medan punkt sätts före om citatet utgör en hel mening.