Meny

Rubriker

Rubriker används före den löpande texten och ibland även inuti, det senare kallas underrubrik. En anledning till varför rubriker används är för att skapa struktur åt texten samt förbättra översikten.

En rubrik ska stå på en egen rad och kortfattad beskriva innehållet som följer. Läsaren ska snabbt kunna bläddra sig fram (eller scrolla sig nedåt) i en text och eventuellt använda rubrikerna för att hitta rätt. En rubrik skiljer sig alltså från en mening och det ska heller inte vara någon punkt i slutet på rubriktexten (komma, frågetecken och utropstecken kan däremot användas).

En typografisk regel är att avståndet mellan rubriken och texten ska vara större ovanför rubriken än under. Detta fastslår visuellt att rubriken och dess efterföljande text hör ihop. Den efterföljande texten direkt under en rubrik ska inte ha något indrag.

rubrikerSom bilden till höger visar kan det finnas flera rubriknivåer med minskande storlek. Huvudrubriken är av naturliga orsaker störst och sedan minskar textstorleken ju mindre vikt rubriken har i texten. Hur många nivåer som används varierar, men det är sällan nödvändigt med mer än fyra stycken (i webbsammanhang finns det upp till sex nivåer, vilka anges H1-H6 efter engelskans ”headings”).

Huvudrubrik

Rubriken som används före all text kallas huvudrubrik och har som funktion att beskriva innehållet i sin helhet.

I webbsammanhang ska man skilja mellan huvudrubrik (H1) och dokumentets titel (title). Huvudrubriken är vad som visas på sidan medan dokumenttiteln är vad som visas i webbläsarens namnlist (ofta är huvudrubriken och dokumenttiteln dock likadana).

Underrubrik

Underrubriker följer eventuellt någonstans längre ned i en text och är underordnade huvudrubriken. Deras funktion är att som mellanrubriker ge struktur åt en längre text och berätta vad som ingår i vissa mindre avsnitt av texten.

Rubriker med lägre rubriknivåer (vilka grafiskt särskiljs genom mindre textgrad förslagsvis) kan placeras mellan andra underrubriker för att dela in texten i än mindre avsnitt.

Grafisk utformning

På skrivmaskinernas tid användes fetstil eller understrykning för att särskilja rubriker från övrig text. Idag finns fler sätt tillgängliga och försutom vad som redan nämnt om storlekar är det vanligt med rubriker med annat typsnitt än övrig text. Rekommenderat är då att använda linjära typsnitt för rukriker (t.ex. Arial). Även avvikande färg kan förstås användas.

Det rekommenderas ibland (inkl. av Språkrådet) att understrykning inte ska användas. Det är sant att det idag finns många andra sätt att framhäva rubriker, men så länge understrykningen inte leder till att rubriken ser ut som en länk (om den inte ska vara det) bör det dock vara fritt att utforma rubriker på detta sätt för den som vill. Det är svårt att hävda att läsbarheten försämras. När detta skrivs använder till exempel New York Times (både i pappersformatet och i nätversionen) rubriker med understrykningar.

Exempel

Till sist en skiss på hur rubriker och text kan utformas ihop.

rubriker och text