Meny

Genus

Inom svenska språket pratar man ibland om maskulinum och femininum, vilka är två exempel på genus. Det finns även fler genus såsom utrum och neutrum, vilka alltmer har tagit över.

Alla substantiv har ett, två eller tre genus: vilka traditionellt är fenininum, maskulinum och neutrum. Fenininum avser substantiv som betecknar kvinnliga varelser medan maskulinum avser manliga varelser.

Utrum och neutrum

Maskulinum och femininum som manligt och feminint genus i svenskan används alltmer sällan och ersätts i stället med utrum. Utrum innefattar maskulinum och femininum samt en tredje genusform, reale. Utöver utrum används neutrum som genus. Skillnaden är att utrum gäller ord med ändelsen -en då dessa är i bestämd singular och att neutrum gäller ord med ändelsen -et då dessa är i bestämd singular. De skiljs också i "en" eller "ett" skrivs före substantiv som är utrum respektive neutrum.

Maskulinum

Maskulinum betecknar inom språket manligt genus. Detta märks ofta på ordens ändelse. En kategori av maskulina ord som är lätta att känna igen är de i obestämd singular som slutar med -e, till exempel denne. Ordet ´denne´ ska därmed utläsas som det rör sig om en manlig person. I bestämd singular blir ändelsen -en, till exempel pojken.

Femininum

Femininum betecknar inom språket kvinnligt genus, vilket även i dessa fall märks ofta på ordens ändelse. Ord i obestämd form singular i feminint genus slutar ofta med -a, till exempel denna. Ordet ´denna´ ska därmed utläsas som det rör sig om en kvinnlig person. I bestämd singular blir ändelsen -an, till exempel flickan.

Mer läsning

Om vill lära dig mer om svenska språkets regler finns fler relevanta artiklar på sidan: