Meny

Att skriva en uppsats

En uppsats skiljer sig till exempel från krönikor eller essäer där den som skriver förhåller sig relativt fritt och ofta personligt till sitt ämne. En uppsats däremot ska huvudsakligen bestå av objektiva fakta. För att finna fakta används källor av olika slag: böcker, tidningar, webbsidor och egna intervjuer.

Riktlinjerna för att skriva en uppsats kan variera något beroende på om det sker på gymnasienivå eller på högskole-/universitetsnivå. Oftast är det dock bedömningen som är striktare i ena fallet medan tillvägagångssättet i grunden är sig likt i båda fallen.

Vad är en uppsats?

En uppsats är en faktabaserad text ofta baserad på flera olika källor, men med självständiga inslag i form av till exempel en analys och diskussion kring ämnet, mer om vad detta innebär följer. När det gäller längden på en uppsats finns det inga klara regler utan det bestäms ofta från fall till fall av läraren/handledaren. En uppsats är annars sällan mer än 50 sidor (avhandlingar kan däremot vara längre).

Delar som ska ingå i en typisk uppsats:

Välja ämne och avgränsning

En uppsats ska ha en avgränsning som ämnet håller sig inom. Skälet till avgränsningen är att ämnet ska kunna behandlas i sin helhet och utredas ordentligt. Därför kan inte en uppsats ta sig an samma slags ämnen som det skrivs hela böcker om utan vara begränsad till en mindre del inom ämnet och med ett särskilt perspektiv.

Frågeställning och syfte

För att ytterligare sätta fokus på en del av ämnesområdet ska en uppsats ha en eller flera frågeställningar samt ett syfte, vilket ofta går hand i hand då syftet kan vara att besvara frågeställningen/arna. Frågeställning/syfte ska presenteras i inledningen.

Metod

När det gäller metod skiljer det sig ibland kring vad som avses, bland annat beroende på vilken nivå uppsatsen görs. En del av metoden är att redogöra för hur arbetet är utfört. Har frågeställningen besvarats med hjälp av böcker, tidningsartiklar, intervjuer, undersökningar eller annat material?

Metod kan också avse tillvägagångssättet utifrån analys och tolkning av materialet. Till exempel om en komparativ metod använts för att utforska uppsatsens frågeställning.

Samla information

Den stora delen av att skriva en uppsats består normalt sett av faktainsamling. Här ingår allt från att leta upp relevanta artiklar, läsa böcker och intervjua personer.

När du samlar in information ingår även källkritik. Med källkritik menas att du inte kan förhålla dig likadant till alla källor utan att bedömningar bör göras av källans tillförlitlighet. Till exempel är en politiskt färgad text inte alltid objektiv och en artikel på Wikipedia är inte alltid skriven av sakkunniga.

Använd dig gärna flera källor då det gör uppsatstexten mer tillförlitlig. Om dina källor avviker kan detta nämnas i uppsatsen, vilket inte behöver ses som negativt utan visar snarare att du satt dig in i ämnet ordentligt.

När du använder dig av källor ska du också redovisa detta. Om du citerar en text eller använder dig av fakta från till exempel en bok ska du hänvisa till denna, se vidare Källhänvisningar.

När du refererar till information i ett ämnesområde är praxis att redovisa det senast skrivna i ämnet först. Om två böcker om samma ämne är skrivna 1983 respektive 1998 ska du alltså ange boken från 1998 överst i källförteckningen. (Det bl.a. ofta så att författaren till den här boken har läst den tidigare boken i ämnet och eventuellt refererar dit).

Denna anvisningar är tänkt att ge teoretiska anvisingar om uppsatsskrivning, hos Allakando.se kan du få praktisk hjälp i att skriva en uppsats.