Meny

Korrekt sätt att ange källa

Här följer en guide på hur du anger källan du använt för din text. Källhänvisning och källförteckning är två olika saker som ofta används för att redovisa källor i samband med att de förekommer i texten respektive som en lista i slutet.

Hur och när källor redovisas

Det finns ett flertal sätt att redovisa källor. Hur de redovisas beror ofta på i vilket sammanhang de använts.

Det är mer strikt kring hur källor redovisas i uppsatser och avhandlingar än till exempel i böcker (särskild i populär facklitteratur). I uppsatser och avhandlingar är det vedertaget att källor redovisas dels direkt i den löpande texten (källhänvisningar), dels genom en separat referenslista (källförteckning).

Källhänvisning

Källhänvisningar görs i den löpande texten och det finns två olika förfaringssätt. Det ena sättet är att ange referensen direkt i texten genom i en parentes återge författaren, utgivningsåret och eventuellt sidan (Johansson 2015:128). Detta kallas ibland för Harvardsystemet.

Det andra sättet är att markera att en källa används genom att sätta en upphöjd siffra vid meningens eller styckets slut, så kallad fotnot.1 Nederst på sidan ska det sedan skrivas vad fotnoten avsåg. Fotnoterna numreras 1, 2, 3 och så vidare fortlöpande (i böcker kan numreringen eventuellt börja om vid nytt kapitel). Metoden kallas ibland för Oxfordsystemet.

Fotnotstexten brukar vara något mindre än den övriga. Fotnoten inleds också med ett kort indrag.

   1. Johansson, Anna. En bok om fotnoter. Stockholm: Bokförlaget, 2015, 128.

Om samma källa används flera gånger behöver inte all information tas med vid nästa tillfälle. Det räcker med författarens efternamn, titel och sidnummer.

   10. Johansson. En bok om fotnoter, 238.

Om samma källa används flera gånger direkt i följd kan fotnoten förkortas ytterligare och då används det latinska ibid ("på samma ställe") för att markera att källhänvisningen är identisk alternativt enbart skiljer sig åt gällande sidnummer.

   1. Johansson, Anna. En bok om fotnoter. Stockholm: Bokförlaget, 2015, 128.
   2. Ibid, 129.


Om du vill hänvisa till flera sidor i en fotnot gör du detta genom att skriva "f" (angiven sida och den nästföljande) eller "ff" (angiven sida och de följande) efter sidnumret.

   3. Johansson. En bok om fotnoter, 238f.

Om fotnoten inte får plats på sidan ska den fortsätta på nästa och uppta den plats som behövs (med början nedifrån).

Ingen av systemen anses överlägset det andra, en grundregel är dock att samma form av källhänvisning tillämpas genomgående.

Källförteckning

Källförteckningen är en lista med samtliga använda referenser och brukar vanligtvis placeras efter själva framställningen. Sättet källor redovisas på ska helst följa vedertagen praxis. Här följer exempel på hur det kan se ut.

Bok

Hägg, Göran (2000). Världens litteraturhistoria. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Här anges författarens efternamn, förnamn, bokens utgivningsår inom parentes, bokens titel satt med kursiv stil samt tryckort och förlag.

Tidskrift

Ighe, Ann (2015). Decenniernas siffermagi. Ord & Bild, nr 4/2015

Här anges författarens efternamn, förnamn, utgivningsår inom parentes, artikelns titel, tidskrift med kursiv stil och nummer samt årgång.

Tidning

Nycander, Svante (2014) Makten över åsikterna. Dagens Nyheter, 2014-11-14

Här anges författarens efternamn, förnamn, utgivningsår inom parentes, artikelns titel, tidning med kursiv stil samt utgivningsdag.

Internet

Wikipedia.org, Stig Dagerman, hämtad 2015-01-01 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Stig_Dagerman.

Här anges webbsida, artikelns titel med kursiv stil, datum då sidan besöktes och faktahämtning gjordes samt webbadress (URL). När källa används från Internet är det alltså inte när publicering skett som ska anges eftersom innehållet kan ha modifierats sedan dess.

TV- och radioprogram

P1 Dokumentär (2015). Tillsammans är vi starka. [Radioprogram] Sveriges Radio P1, 2015-04-12.

Här anges radioprogram med kursiv stil, produktionsår inom parentes, namn på avsnitt, att det gäller radio inom hakparentes, radiokanal samt datum då programmet sändes.

Intervju

Intervju med Anna Johansson, Uppsala 2015-01-01.

Här anges att det rör sig om en intervju och vem den intervjuade är, platsen samt datum för intervju.

Primära och sekundära källor

Man skiljer mellan primära och sekundära källor. Om vi skriver en uppsats om en författare är dennes böcker primärkällor medan till exempel författarlexikon där författaren förekommer sekundärkällor. Primärkälla är alltså sådant som är av författaren medan det är en sekundär källa om du läser något om författaren i en bok, tidskrift eller dylikt.

Fler resurser