Meny

Korrekt sätt att ange källa

Här följer anvisningar kring hur du anger källan du använt för din text. Källhänvisning och källförteckning är två olika sätt att redovisa källor i samband med att de förekommer i texten respektive som en lista i slutet.

Hur och var källor redovisas

Det är mer strikt kring hur källor redovisas i uppsatser och avhandlingar än till exempel i böcker (särskilt i populär facklitteratur). I uppsatser och avhandlingar är det vedertaget att källor redovisas dels direkt i den löpande texten (källhänvisningar), dels genom en separat referenslista (källförteckning).

Källhänvisning

Källhänvisningar görs i den löpande texten och det finns två skilda förfaringssätt. Det ena sättet är att ange referensen direkt i texten genom i en parentes återge författaren, utgivningsåret och eventuellt sidan (Johansson 2015:128). Detta kallas ibland för Harvardsystemet.

Det andra sättet är att markera att en källa används genom att sätta en upphöjd siffra vid meningens eller styckets slut, så kallad fotnot.1 (För att skriva upphöjda siffror markerar du siffran och trycker Ctrl++, fungerar bl.a. i Microsoft Word.)

Nederst på sidan ska det sedan skrivas vad fotnoten avsåg. Fotnoterna numreras 1, 2, 3 och så vidare fortlöpande (i böcker kan numreringen eventuellt börja om vid nytt kapitel). Metoden kallas ibland för Oxfordsystemet.

Fotnotstexten brukar vara något mindre än den övriga. Fotnoten inleds också med ett kort indrag.

   1. Johansson, Anna. En bok om fotnoter. Stockholm: Bokförlaget, 2015, 128.

Om samma källa används flera gånger behöver inte all information tas med vid nästa tillfälle. Det räcker med författarens efternamn, titel och sidnummer (för att förtydliga kan "s" skrivas före sidnumret).

   10. Johansson. En bok om fotnoter, 238.

Om samma källa används flera gånger direkt i följd kan fotnoten förkortas ytterligare och då används det latinska ibid ("på samma ställe") för att markera att källhänvisningen är identisk alternativt enbart skiljer sig åt gällande sidnummer.

   1. Johansson, Anna. En bok om fotnoter. Stockholm: Bokförlaget, 2015, 128.
   2. Ibid, 129.


Om du vill hänvisa till flera sidor i en fotnot gör du detta genom att skriva "f" (angiven sida och den nästföljande) eller "ff" (angiven sida och de följande) efter sidnumret.

   3. Johansson. En bok om fotnoter, 238f.

Om fotnoten inte får plats på sidan ska den fortsätta på nästa och uppta den plats som behövs (med början nedifrån).

Ingen av systemen anses överlägset det andra, en grundregel är dock att samma form av källhänvisning tillämpas genomgående.

Källförteckning

Källförteckningen är en lista med samtliga använda referenser och brukar vanligtvis placeras efter själva framställningen. Sättet källor redovisas på ska helst följa vedertagen praxis. Här följer exempel på hur det kan se ut.

Bok

Hägg, Göran (2000). Världens litteraturhistoria. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Här anges författarens efternamn, förnamn, bokens utgivningsår inom parentes, bokens titel satt med kursiv stil samt tryckort och förlag.

Holland, Tom (2006). Rubicon (Stefan Lindgren, Övers.). Stockholm: Leopard Förlag.

Här anges bokkälla med översättning till annat språk. Som titel anges enbart den titeln som gäller för översättningen medan originaltitel utelämnas.

Pfändtner, Willy (2016). Existensfilosofiska svar. Thurfjell, David (red.) Varför finns religion? Stockholm: Molin & Sorgenfrei Förlag

Här anges bokkälla där en redaktör är inblandad. Både titel på enskild text och bok där denna ingår anges.

Tidskrift

Ighe, Ann (2015). Decenniernas siffermagi. Ord & Bild, nr 4/2015

Här anges författarens efternamn, förnamn, utgivningsår inom parentes, artikelns titel, tidskrift med kursiv stil samt nummer och årgång.

Tidning

Nycander, Svante (2014) Makten över åsikterna. Dagens Nyheter, 2014–11–14

Här anges författarens efternamn, förnamn, utgivningsår inom parentes, artikelns titel, tidning med kursiv stil samt utgivningsdag.

Internet

Wikipedia.org, Stig Dagerman, hämtad 2015–01–01 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Stig_Dagerman

Här anges webbsida, artikelns rubrik med kursiv stil, datum då sidan besöktes och faktahämtning gjordes samt webbadress. När källa används från internet är det alltså inte i första hand när publicering skett som ska anges – artiklar med tidlös information är långt ifrån alltid daterade. Webbsidor är dynamiska källor, vilket innebär att innehållet kan ha modifierats sedan du besökte sidan utan att publiceringsdatumet ändrats.

TV- och radioprogram

P1 Dokumentär (2015). Tillsammans är vi starka. [Radioprogram] Sveriges Radio P1, 2015–04–12

Här anges radioprogram med kursiv stil, produktionsår inom parentes, namn på avsnitt, att det gäller radio inom hakparentes, radiokanal samt datum då programmet sändes.

Intervju

Intervju med Sofie Johansson, Uppsala 2015–01–01

Här anges att det rör sig om en intervju och vem den intervjuade är, platsen samt datum för intervju.

Okänd upphovsman (källa saknas)

Upphovsman okänd

Om det till exempel är en okänd fotograf, men fotografiet tillhör ett arkiv eller en person kan detta också nämnas.

Bilder och foton

Då foton används som är skapade av andra hänvisas det till bildrättigheterna antingen direkt intill bilden (vanligtvis efter en bildtext och ev. på ny rad) alternativt som en fotnot eller i källförteckningen.

Till exempel som nedan:

FOTO TT.

Primära och sekundära källor

Man skiljer först och främst mellan primära och sekundära källor. Om vi skriver en uppsats om en författare är dennes böcker primärkällor medan till exempel författarlexikon där författaren förekommer är sekundärkällor. Primärkälla är alltså sådant som är av författaren medan det är en sekundär källa om du läser något om författaren i en bok, tidskrift eller dylikt.

Detta är en förenklad förklaring av kategorier av källor, se Primära, sekundära och tertiära källor för vidare läsning.

Referatmarkering

Vid referat, och särskilt vid längre referat som sträcker sig över flera stycken eller sidor och blandas med ens egen text, gäller det att visa vem som är avsändaren. Det ska med andra ord framgå om det som läggs fram i texten härstammar från någon som refereras till eller om det är egna uppgifter, åsikter etc. Så kallade referatmarkering hjälper till med detta genom att påpeka att det rör sig om referat, vilken kan ske genom att det skrivs något i stil med "anser Johansson" eller "enligt Andersson".

Fler resurser