Meny

Att skriva för webben

Att skriva en text för publicering på Internet skiljer sig i flera avseenden från att skriva en text för trycksaker. Skiljepunkterna involverar både själva skrivandet samt hur texten presenteras. Här ges tips på hur du anpassar innehållet för webben både text- och layoutmässigt samt hur du bland annat får besökarna att stanna kvar på din sida.

Språk och sidoaspekter

William Shakespeare lär ha begagnat omkring 25 000 olika ord i sina samlade verk. Att ta efter den engelska författaren är kanske inget som är nödvändigt eller för den delen uppnåeligt när det kommer till texter som publiceras online.

Inte desto mindre bör du förvissa dig om att du skriver grammatikaliskt korrekt och i högsta grad undviker stavfel. Dessa saker är förstås viktigare i mer seriösa sammanhang än vad det är på en dagboksblogg. Ämnesområdet och sammanhanget får vidare styra när det gäller ordval och stil.

Beskrivande eller klickvänlig rubrik?

I dagens digitaliserade medielandskap tycks rubrikerna alltmer ha glidit över från beskrivande till "klickvänliga", i journalistkretsar så kallade puffrubriker.

Den klickvänliga rubriken formuleras i ett försök att maximera antalet som klickar på en rubrik som leder till en artikel, vilket bland annat innebär en extra sidvisning och eventuellt annonsvisning.

En sorts puffrubrik som blivit allt vanligare är den som har ett gap mellan sig och innehållet. Då rubrikens syfte är att vara diffus och uppnå nyfikenhet snarare än beskriva innehållet. På nyhetstjänsten msn.com förekommer detta ständigt. Ett exempel är rubriken "Han är VM:s första dopingfall" tillsammans med en bild med fotbollsspelare inklusive välkände Cristiano Ronaldo. Det framgår alltså inte av rubriken vem det är som blivit ett dopingfall (för det krävs ett klick på länken som leder till artikeln), och det är förstås heller inte Ronaldo.

särmdump med bild och puffrubrik
Puffrubrik som vill generera "klick". 

Att ägna sig åt "klickfiske" som det också kallas kan öka sidvisningarna, men kan samtidigt få besökarna att tappa förtroendet för webbsidan ifall rubriken inte stämmer överens med innehållet.

Sökord

Matchande sökord gör din artikel synlig i sökmotorer och denna faktor skapar ytterligare en dimension för texter som skrivs för webben.

Låt säga att du skriver en artikel om författaren Lars Norén. För att många besökare ska klicka sig vidare till artikeln via sökmotorer är det viktigt att du förklarar för sökmotorn att det är just Lars Norén din text handlar om.

Normalt för en text av detta slag är annars att författarens namn nämns i början av texten med både för- och efternamn för att sedan nämnas enbart med efternamn. Fast problemet är att sökningar i Google och liknande tjänster ofta kommer bestå av ”Lars Norén” och inte bara ”Norén”.

Det är dock inte rekommenderat att skriva hela namnet varje gång. Om författarens namn påträffas tjugo gånger i en text på 500 ord är det lämpligt att variera mellan ”Lars Norén”, ”Norén”, ”författaren”, ”han” och så vidare genom texten.

Tidningsskribenter har fått instruktioner att ändra sina rutiner på detta område för att artiklarna de skrivit ska hamna på högre positioner vid Google-sökningar. Vill du att din artikel ska få många läsare bör du också ha en tanke på just sökord medan du utformar texten.

Att få besökaren att läsa hela artikeln

Det brukar heta att Internetanvändare inte läser utan "scannar" texter och det är till viss del sant. Det är vanligt att besökare hoppar scrollar mycket under ett besök (har du en webbsida och vill se vad som händer på din sida kan du använda tjänster som Hotjar där varje besök spelas till och du kan efteråt analysera dem som videoklipp).

Besökare kan scrolla av många anledningar: se hur lång artikeln är, vad som är nästa rubrik, om det kommer någon mer bild och så vidare.

Genom att använda analysprogram som Google Analytics kan du bland annat få reda på längd per besök på en sida samt hur många sidor besökare i snitt ser på din webbplats. Även om Internetanvändare ofta har kort tålamod finns det saker du kan göra som ökar chansen att de läser hela artikeln. Några grundläggande tips är att använda bilder och annan media om det är relevant samt använda rubriker om det är en längre text.

Nästa steg kan eventuellt vara att testa olika versioner av rubriker, ingresser och bilder i form av A/B tester. För detta behöver du tillgång till data som du kan få från ovan nämnda Google Analytics. Du behöver också ha en viss mängd besök till sidan som ska testat för att det ska gå att dra några kvalitativa slutsatser. Kanske visar det sig att en ny ingress gjorde att besökare valde att fortsätta läsa artikeln och tiden på sidan för artikeln ifråga gick upp.

Textutformning i en digital miljö

Textens utformning i en digital miljö bör skilja sig från den typiska utformning i en bok eller tidning. Om du till exempel gör manuell avstavning kan resultatet bli en grafisk katastrof eftersom radlängden kan förändras på grund av skärmstorlek (detta gäller responsiv design och när mått på sidelementet som berörs inte är fixerat).

Undersökningar har visat att vi läser text från skärmen 25 procent långsammare än från en boksida. Nya skärmar med högre upplösningar förbättrar dock hela tiden situationen för textläsning framför skärmen.

Du kan underlätta för besökaren att ta till sig din text på flera sätt, vilket inbegriper rubriker, styckeindelning, typsnitt, färg och kompletterande bilder. Läs mer: Typografi.

Rubriker

Precis som för traditionell textutformning är rubriker en given del av presentationen. Förutom huvudrubrik kan du gärna använda underrubriker. Inom webbdesign finns sex rubriknivåer:

H1 – huvudrubrik
H2-h6 – underrubriker

Huvudrubrik är obligatorisk och sedan kan en eller flera underrubriker användas. Ibland används fler än två rubriknivåer, men det är sällan nödvändigt att använda samtliga nivåer ned till h6.

Radavstånd och styckeindelning

När det gäller radavstånd brukar det vara lagom med är ungefär 150 procent (100 % är i stort sett inget radavstånd alls). För anpassning till mobilen kan något mindre radavstånd eventuellt användas.

Det allra vanligaste sättet att göra styckeindelningar när man skriver för webben är att använda en tom rad. Det gör bland annat texten lättare att överblicka och det förekommer knappast några extra kostnader för papperstillgång.

Radavståndet kan även behöva justeras för rubriker. När olika skärmar används kan rubriker som ryms på en rad på en större skärm kräva flera rader på en mindre. Radavståndet i rubriken behöver inte vara särskilt stort, men bokstäverna får inte tangera eller överlappa varandra.

Textradens längd

Det finns många diskussioner kring vad som är en lämplig längd på textraden i texter som publiceras på Internet.

Tidigare har angivelser gällt en begränsning till maximalt 50–70 tecken per rad, men den nyare standard som tas efter av många tillåter runt 85–100 tecken per rad (inkl. mellanslag).

Typsnitt (font)

Trots förbättrade skärmar anser en del att typsnitt med seriffer bör undvikas i längre texter. Arial är alltså att föredra framför Times New Roman. Ett undantag är typsnittet Georgia som är speciellt framtagen för datorskärmen (vilket för övrigt används för den löpande texten på den här sidan).

Typsnitten har ibland också olika namn beroende på om det är en PC eller Mac. På en Mac heter Arial i stället Helvetica och Verdana heter Geneva medan Georgia har samma namn. Läs mer: Typsnitt och dess användning ...

Tycker du det är tråkigt att använda Arial, Verdana eller Georgia som så många andra gör finns Google Fonts som är ett stort "font-bibliotek" som fungerar med de flesta webbläsare och dessutom är gratis att använda. Tänk annars på att ett typsnitt måste finnas installerat på besökarens dator för att synas (detta gäller alltså inte Google Fonts som använder ett API).

Textstorlek

En fråga som är extra aktuell på senare tid på grund av de många olika skärmupplösningar som numera existerar är storleken på texten. En tydlig trend är att textens storlek ökar och det är inte längre något konstigt att den vanliga brödtexten (det som ingår i <p> elementet på HTML-språk) är 18 pixlar.

För några år sedan var 12–14 pixlar standard så det har skett en ganska dramatiskt utveckling på området. Ett råd är att titta på hur texten ser ut på olika skärmupplösningar och, om du har möjlighet (t.ex. med responsiv design) använd eventuellt olika storlekar beroende på upplösning och skärmstorlek.

Färg – text och bakgrund

Om vi börjar med bakgrunden är vit den vanligaste färgen. Det ger möjligheter att laborera med olika färguppsättningar för text samtidigt som det blir rent och tydligt. Det går förstås att avvika från regeln, särskilt om det handlar om kortare texter. Handlar det om längre texter bör dock läsbarheten prioriteras framför design.

Angående textfärg är självfallet en mörk färg praxis om ljus bakgrund används. Svart textfärg är dock inte att rekommendera då det blir en något obehaglig kontrast. Använd hellre en mörkgrå färg eller någon annan färg i mörk ton.

Användning av bilder

Att använda bilder tillsammans med en artikel bör definitivt övervägas. Bilder kan användas av flera skäl. Förutom att illustrera något ur artikelns innehåll kan bilder användas i huvudsak som komplettering och dekoration, det vill säga att dels förtydliga artikelns ämne, dels göra det mer attraktivt för besökaren att stanna kvar på sidan.

Användning av länkar

Till skillnad från en uppsats eller en bok är inte läsningen på en webbsida linjär. Med hjälp av länkar i menyer och texten kan besökaren orientera sig på din sida. När du skriver för webben är det inte fel att rikligt använda sig av länkar – både till interna och externa sidor.

Detta var en guide i ämnet kring att skriva och publicera på webben. Skicka gärna ett mejl (info@prefix.nu) med synpunkter och tips om du till exempel tycker något bör tilläggas, om något är irrelevant etc.

(källa: Online Only. Martin Schori. 2016)

Mer läsning

Länkar till andra artiklar.